söndag 27 februari 2011

T minus 1 day

Dagen för dopparedagen, så att säga. Imorgon startar jag mitt experiment och är alldeles förväntansfull inför det.

Planen för dagen var att trycka i mig så mycket snabba kolhydrater som bara var möjligt. Detta av två anledningar:

  • Jag kommer inte få göra det igen på 25 dagar och därför tänkte jag tillåta mig att äta precis vad jag var sugen på.
  • Jag ville se hur man mår om man proppar sig full med snabba kolhydrater och socker, vilket är något jag inte brukar göra.

Dagen startar jag lite lätt med rostade skivor vitt formbröd med ost och marmelad och sköljer ned det hela med te med socker. Slumrar till i soffan när jag tittar på film en halvtimme efteråt. Funderar lite kvalificerat på om det möjligen kan handla om nån typ av snabba-kolhydrater-koma?

Lunchen är till största delen godkänd - en avokado, gravad lax, citron, dill och kall sås på majonnäs blandat med grekisk yoghurt. Det sämre tillägget här är skagenröra på burk som säkert innehåller minst fyra E-nummer, vågade inte ens kolla.

Men socker-peaken för dagen prickar jag in vid fyra-snåret då jag lockar med mig mamma på kondis. Minst en semla ska jag äta hade jag tänkt, men drar det hela ett steg längre och addar ett wienerbröd. Jag toppar det hela med två koppar kaffe med socker och mjölk.



Äter halva semlan och halva weinerbrödet och är inte det minsta sugen på mer men äter så småningom ändå upp alltihop. I vanliga fall hade jag lämnat resterna när nu-får-det-vara-bra-känslan gett sig till känna, men inte idag alltså. Efteråt sitter jag och känner efter hur jag mår och ett sugande illamående smyger sig på lite i taget. Det känns som om jag är smutsig på insidan, som om motorn blivit tankad med oren, värdelös bensin. Jag känner mig fulltankad men ändå tom. Märklig känsla. På vägen hem gäspar jag konstant och känner mig rätt kraftlös.

Jag gillar verkligen inte den här känslan, att känna sig fylld med klet och samtidigt känna sug i magen. Jag kan omöjligt vara hungrig, men ändå signalerar magen att jag gärna får trycka ner något ytterligare i den. Huuu...

Okej, då har jag ett bra dokument över sockerchock. Nu ska jag steka vårrullar. Det kommer bli mycket soja på dom, vågar jag lova. Balansen måste... hmmm... återställas.

2 kommentarer:

  1. Ååååh, så spännande och roligt detta ska bli att följa! Lycka till!

    SvaraRadera
  2. Ohh, jag är lätt spänd myself... :) Tack gulle!

    SvaraRadera